Det är någonting med mig och morgnar som inte riktigt går ihop. Nu när jag lever ett lite mer flexibelt liv, är det på tok för svårt att slå tag i saken och komma igång på morgonen när ingen verklig tidspress finns. Med verklig menar jag att det inte finns ngn riktig sådan så att man måste ngt en viss tidpunkt, för varje kväll innan läggdags bestämmer jag förstås när jag ska upp och hur dagens aktiviteter ska börja. Men den tidsplanen fungerar väldigt sällan om jag ska vara ärlig.
Idag exempelvis ska jag till studentpalatset och plugga med en kär klasskompis. Vi ska inte ses förrän vid 10-tiden men jag hade planerat att komma dit redan vid halv9/9, så att jag hinner få lite gjort innan det är dags för jobb efter 16. Här sitter jag i soffan framför bloggen, gäspar, och funderar på om jag ska ta en liten tupplur under filten innan jag gör mig i ordning och ger mig av.
Egentligen är det bara att ignorera dessa tankar och börja! Jag vet att jag inte behöver mer sömn, så det är väl bara den rena latheten som talar inom mig?
Ett, två, tre, om jag kanske bara skulle bestämma mig istället…
Måste bara berätta vilken grym cykelklass jag var på igår på Hötorget! Tycker att spinning ibland kan vara en riktig och stor, enformig plåga, medan den för den delen också kan vara grymt engagerande, svettig och energitömmande till max! Det var den igår, mycket tack vare en härlig instruktör som verkligen fick med en in i den sista, och som samtidigt hade ett upplägg med små morötter så att tiden faktiskt bara skenade iväg. Nu vet jag i alla fall vad jag ska göra varje måndag kl 17! Någon annan?
Jahapp.. inga fler undanflykter, det var väl bara att börja nu då, eller?
